Lachicalove's Blog

Just another WordPress.com site

A party of my story — July 30, 2009

A party of my story

 

I see it as yesterday when my first steps towards school were taken.
Have a memory that I was always small shy to and from,
at home I was happy and playful.
Sometimes I disappeared without a trace in the shop when my mother took it
me to shop.
Could turn off and refuse to listen sometimes but it was just
my mother and father believed.
At age 6, I started school, it was really one
years too early, but one had lodged major objections to it.
Not what my parents or I perceived as, not
before a year had passed.
I really don’t know what happened to them the first few years
school, what went wrong?
But the first year, the children began to tease me and beat me,
I was shocked by such a thing I had never suffered.
I had a sister and we were as best friends already
small, mostly we chuckled and shut each other out, but we never fought!
My sister went fifth grade when I started one, that
I felt good though.
She had knowledge of the school and according to her experiences
It was scary, maybe not smart to tell me.
And I’ve always been a little careful about it
acquaintance, not because someone made me such.
Because I was a pretty shy girl, it was mostly at home like me
ran and played for full.
These kids I attended school were very scary
I thought, remember that they were easy to get angry and fight, interested in
of course, because I was very shy the first year.
Surrounded me with only one best friend she was also bullied
and then it was my sister I met with.
But it seemed that some did everything to get a chance
to tease and beat me.
I remember one that they could say threatening words at the age of six
age that I never told anyone.
That I was ugly and had small eyes, they said I was
weird and had shabby clothes.
Some spit after me they could jump on me and give me
Fists of fists, mostly, were boys who did so.
But the girls used the more psychic way to push down
me on while boys were more tangible.
We who were ones went along with the middle school and
never had the teachers thought that it might be a stupid idea.
This was in the 80s when they would hardly have the ability to
Understand what bullying was when you think about it.
I sit there alone and small on a school bench, when a boy
Comes out who looked horrible nasty.
My best friend was in the hospital and I missed her so,
when she was the one and my sister did not appear.
This boy looked at me and said god what ugly you are, he stood
just a few meters from me.
We were watched by s, k, a rest guards but who never appeared
to, because they sat in the staff room and looked out the windows!
I shook inside because he really didn’t look nice,
tried not to show my interior.
He scoffed at me where he stood and then laughed at him and
ran, this was the first meeting with this terrible nightmare.
These events would escalate when my parents were on
the job and the teachers who were sitting around the breaks.
I had my grandmother with me once because it felt
Safe, this was just the beginning of the school.
And she was talking to one of my teachers as then
revealed that, this boy came running behind.
Between the legs of my grandmother he gave me a well-aimed kick
the knee, I was about to fold myself off pain.
My grandmother tried to grab him but he didn’t go that far
he didn’t seem to listen to anyone at all!
That day I had to stop early as a patch on the wounds, that
No one was talking to him, but they just sent me home, my sister got it
find out what happened and was sad.
My parents were very upset when they got a call
by phone a day.
My father tried with his old tactics to learn to be
straight back and turn back, while mom looked at my father anxiously and said, though
you can’t teach her to fight!
The arguments were hard to hear when I was alone about myself
The event my grandmother never followed to school anymore.
One was quite alone I can talk about, felt terrible
omission and insecure.
This kid was my nightmare where he one saw me in several
For years he always managed to find me, and always he would fight.
I wasn’t much to fight it was nothing I learned
from home or at school, I did not understand what to do.
Of course, several of them saw these events, I noticed several
Friends of this boy kept on his side, they never wandered off probably
with fear of what could happen.
But it was hard when more people came and would jump on me
just because he did, not enough with the hurtful words from his mouth
even theirs.
I had children between 6-12 years old who were kicked and fired
spit on me the whole little school.
The girls were just watching and sometimes giving up
a scornful laugh, I always hoped that they would get the same back!
The point of all was when one day I was alone in it
the dressing room, we were to participate in the gym and all the girls before
me.
Before I knew the word, they had run out

 

 

 

 

 

 

 

Advertisements
The chameleon in me —

The chameleon in me

I like myself
Everyone has bad days in life
My sunshine is visible through the clouds
I always have where you look
I like my exterior
But I don’t like to brag
The heart means more than the outside
Therefore, I have many admirers left
I speak freely from the heart
Says my thing when I feel like it
But you always hear the truth
I never turn the other cheek.
One can lose in that way
But I’m not afraid of it
Because I know that I am never alone
But my love I give to few
That’s why it’s sacred to me

Poem — July 29, 2009

Poem

My guiding star
I smile and miss
But soon you are here
Your deep blue
And my greens
Your blonde and sweet
You laugh and play
I see you here and now
No one can change it
You know for sure
But it doesn’t matter to me
I smile and miss
But I know you’re coming

Lame day:/ —

Lame day:/

Nu har jag inte vart aktiv på ett tag, men man behöver inte skriva B-logg varje dag.

Jag skriver händelserika saker som jag är intresserad av, eller som är aktuellt även allmänt

En dag som denna har vi varmt här i Skellefteå, och till helgen ska vi fira älsklings födelsedag.

Hela 30 år fyller han den 3 augusti det är före mig skönt på ett sätt haha… nu var jag kanske lite elak men jag har drygt fem månader kvarJ

Jag har vart både uppe och nere här, borde vara glad och allt sånt men det är inte jämt så lätt.

Man diskuterar ibland känsliga saker som bör tas upp, alla fall om man ska leva ihop.

Folk kan tycka det är meningslöst att vi fortsätter om vi bråkar redan i början, behövligt kanske?

Båda två är känslosamma på sitt sätt och envisa där med behövs det diskuteras allt mellan himmel och jord, vi är inte två tonåringar längre.

Som är ute efter lite spänning utan det är realistiskt och verkligt förhållande för båda två, och eftersom båda är känslosamma men visar det på olika sätt, kan vara jobbigt ibland… speciellt som båda delar med oss av allt i livet.

För mig är det en självklar het att tala om viktiga faktorer i livet med min partner, vad älskling värderar viktigt vet bara han själv.

Men ärlighet och att tala om känslor var det gäller stånd punkt i förhållande måste vi båda kunna hantera annars kan man där emot lägga ned.

Vilket vi båda är lika bra och dåliga på, som jag sa tidigare vi båda är fruktansvärt envisa.

Och sådant kan också kosta lika mycket smärta som njutelse.

Jag har ju mitt sätt att tänka och se på saker, inte alltid jag har de bästa förutsättningarna men visst är nog mjukare till sättet att bemöta människor med eller utan problem.

Älskling kan vara av hårdare varianten det vet han redan om själv, plus att han vet att jag skriver B-loggen. Han älskar det väll inte men han anser det vara nödvändigt för mitt psyke och välmående ibland att skriva av migJ

Stämmer rätt det är inte bara han som sagt det utan även flera.

Försöker sjunka in i böckers verklighet i stället för att somna vid data, det går bra bara jag tar lite åt gången.

Det är småtextat men det går och är det spänning och bra story så funkar det på migJ

Jag läser mestadels verklighetsbaserade böcker som den om Bur pojken den har även systern min läst.

Samma författare har skrivit Min unge andras ungar och hon skriver otroligt bra också.

Är psykolog kunde förstås om inte annat, men hon har lyckats hos mig även att hennes böcker kan vara tunga för vissa människor.

Det handlar inte direkt om ett lyckligt slut jämt, men visst behöver man läsa sådant också.

Lite av varje är bra som i ett förhållande ungefär, den där fucking vågskålen är väldigt svårt att hitta ibland!

 

 

 

Dikt — July 28, 2009

Dikt

Spräckta glasrutor

Sönder trasade kläder

Regnet öser ned

Söker värmen men får kallhet

Försöker komma in men du tvingas ut

Paniken att inte förstå varför det är så

 

Varför ser man dom bilderna

Finns fler lika minnen kvar

Kanske det och dom bränner hårt

Fula ord och hårda blickar bränner

Saker som faller över huvudet

Rädslan sitter kvar sen förut

 

Medan andra inget ser runt om

Medan ens kärlek går vidare i blindo

Kärlek har en tendens att binda runt

Och det har den gjort för min del

Tror inte att jag ens vill byta

Constant confuession — July 25, 2009

Constant confuession

I can`t
hold it inside more

I can feel
something is wrong

Newlie
inlove and the spark is gone

Where did I
go wrong

Where did
you stop seeing me

Have you
ever seen all of me

This is
what you get from me

 

I can`t do
more then the best

I can`t
force myself to anything

I think you
tought I was the dream

The dream
whitout problems

Sorry to
say but it aint that way

Our
intimisi is bad and I crying

 

You seem to
be confuesd self

Maybe
because you can`t live

Live as you
wish as long you knowen

But I love
you for you

But that`s
not enough

If the
spark is gone it`s gone

Bekännelser —

Bekännelser

Jag kan inte låtsas längre, att jag inte bara har tre olika
sorters problem att ta hänsyn till.

Att alltid hamna fel, eller hamna med fel folk av fel eller
misstänkt rätt känsla.

Ska tala om sanningen för den är svår att tala med någon om.

Uppenbarligen eftersom ingen lyssnar utan kör sitt, jag har
försökt tala om detta så länge.

Förutom att jag redan är komplicerad person med multipla
disorders så kommer också läggning och sexuella relationer in.

Många säger att inte sex har så stor betydelse en del säger
att det visst har stor betydelse.

Jag tror att båda sakerna kan stämma lika mycket, sexuell
njutelse samspelt med varandra som kärlek och närhet.

Men förutom att jag alltid dragits till båda kön så har jag
också levt med svårigheten att finna lämplig partner att bygga ett liv med.

Och vissa känner jag kanske inte förtroende för att tala om
det med, en del säger jag det till när det känns rätt.

Av de partners jag träffat har vi alltid haft något gemensamt,
men jag förvirrar alltid bort mig, för jag vill ha lika mycket närhet som bra
sexuell relation med min partner.

Märker jag att det sviktar väldigt mycket börjar jag
automatiskt få denna panik känslor av att inte vara nog.

Jag har aldrig direkt stått inför ett faktum att inte kunna
tillfredställa en partner rätt, och endera har de ljugit bara för att vara
snälla och få mig att stanna, eller så har det vart sanning.

Det jag önskar mig finns aldrig helt och hållet tyvärr, det
är alltid något komplicerat i allt.

Ändå älskar jag min partner gränslöst för vad hon eller han
är, men det verkar inte väga så mycket, för när det ena är bra måste det andra
svikta delvis sexlivet tydligt.

Och att inte säga något förens flera år eller månader gått
är inte rättvist mot vare säg mig eller säg själv, och det är vad som gör min
oro för allt möjligt har man kommunikation problem ökar panikångesten.

Som sagt inget växer till en eldsvåda på en gång, det
började någon stans.

Mitt fel är att jag försöker vara så korrekt med vad jag
söker och vill som möjligt, min dröm är att vara med en som älskar mig för den
jag är, även jag ska kunna ge det tillbaks vilket jag gör alla gånger.

Men när jag märker att inte den ena är nöjd då drar jag mig
undan mer, och jag står helt ensam och i natt kan jag inte sova.

Skulle ha fått en sömntablett den syntes inte till alls, och
så kom denna diskussion upp som jag var tvungen att ta upp därför jag märker
skillnad i en relation.

Det är så jävla svårt att dra fram sånt här och det är
alltid jag som är den näste att göra det.

För att få det ur luften men tala med någon som har svårt
för detta ämne själv blir inte lätt.

Så vem fan ska jag prata med alla vet vad jag lider av för
sjukdomar där mellan har jag en personlig het som är go och kärleksfull samt
ärlig, men på grund av alla bränder har jag blivit mycket sårad genom åren.

Så vi satt här med besök till älskling halva kvällen in på
natten, jag vart mer och mer hängiven att prata med han, men eftersom alla
tillfällen blir fel enligt han oftast så vem fan ska jag vända mig till.

Om min älskling inte klarar av att bemöta mina känslor utan
att undvika det, fast han mer en gärna vill prata och förklara, men vi gör det
på så olika sätt att det blir kollision, sen kommer natten och då somnar min
älskade så jag sitter så här ofta.

Jag håller på att bli tokig för att det har känts i hjärtat
att något är det som varken jag eller han vågar tala om så tätt inpå varandra,
och ju längre vi väntar med det här desto värre blir det.

Jag vet att han älskar mig för jag har samma känslor
tillbaks, men som sagt både känslolivet och det sexuella måste klaffa annars
rinner det i sanden så är dagens samhälle oftast.

Törnrosa vaknar snart. — July 24, 2009

Törnrosa vaknar snart.

Ett tillstånd är inte utomjordiskt

Jag bara lär mig dess sidor

Precis som mig vandrar runt

Försöker förstå trots dåliga vanor

För jag lärde mig fel

 

Tar ett stort kliv framåt

Undrar hela tiden hur det blir

Kan jag ändra det här

Och vill jag det

Men någon stans letar förnuftet

 

Och någon stans kände jag igen

Men inte hela personen

Bara gener jag själv bär

Genom björn tjänster försöker jag

Liksom hon genom mitt seende

Jag kan inte slänga sten i glashus

Ogräs och blommor ! —

Ogräs och blommor !

Igår var en kreativ dag, jag räfsade ogräs och åt go mat.

Var hos svärmor och hjälpte till, medan älskling målade
innertak.

Fick träffa älsklings två plast syrror, två stycken jag inte
känner bra alls.

Jag fick inga speciella vibbar av någon det vart mer spänt
läge för min del.

Då jag är införstådd med att den ena har någon liknande
variant som jag av problematik, medan den andra gav mig vibbar av att vara
väldigt olik mig till karaktär, därför vart det nog spänt.

Jag går oftast bra ihop med dom som förlikas med mig
konstigt nog, jag kan själv bestämma vilket avstånd jag ska hålla till dom.

Där emot en som är helt olika mig kan jag inte läsa på, det
blir oftast oerhörda missförstånd och taggar utåt.

Jag satt där och bara försökte prata på och göra mig någon
slags bild av dom, alla andra runt omkring vart som bortblåsta, focuset hamnade
på dom hela middagen?

Nå väl jag är ju lite egen av mig, men det vet ju alla att
jag har väldigt svårt kan inte umgås eller vänja mig vid alla människor, och de
som är mest osäkra kort kommer oftast sist på listan, är det då så att inte den
som står närmast mig förstår vad jag reagerar på kan jag bli lite fnattig.

Haha som plåster på såren efter dagen fick jag tre böcker av
svärmor att drömma mig bort i, eftersom jag fortfarande har sömnproblem, över lag
har jag lärt mig att akta mer för vilka jag umgås med och lär känna, så man kan
säga att summan blir jag pratade mest med min svärmor och älskling när han inte
skrattade och stojade med dom andra två haha.

Typiskt mig att fnatta så men ändå vi pratade och kom på var
felet låg att jag kanske ser mer mystiska vibbar hos en som sitter tyst och
bara iaktagar mig, än en jag får begrepp om ganska snabbt.

Men man lär säg och vi är rätt bra på prata ut älskling och
jag.

Utöver det var de en trevlig gårdag och det var rätt lugnt i
alla fall, idag fick jag nästan hjärtsnörp, då jag skulle kolla upp pengar på
kontor, soc. är sega på sommaren.

Varje månad får jag den 27 men ett brev kommer alltid innan,
så man vet på ett ungefär när pengar kommer.

Den här gången har de glömt det, och med påföljd att jag
ringde dit.

Då jag fick prata med en helt förvirrad person i växeln på soc.,
Som inte kunde det där.

Hon påstod att jag fått pengarna den 23/7 haha eller hur och
att hyra var betald inte en chans kollade upp det, sen sa hon vi ringer upp vid
tio det gick två timmar.

Jag ringde tillbaks och hetsade dom lite i luren blev
förbannad då det gäller mitt leverbröd just nu och hyres pengar, nå väl sen
ringde en vikarierande handläggare till, och sa att de kommer in på måndag.

Hade blivit lite missförstånd mellan mig och förra
handläggaren jag pratat med! Hm kan vara så ibland speciellt med soc.

 

Sjuk eller frisk? — July 20, 2009

Sjuk eller frisk?

Nu har det vart några dagar igen då allt känns hemskt,
långsamt och nervöst.

Jag kör slut på mig själv helt för att vända om, men nu är
jag ändå sansad och i min essä då jag börjar göra saker själv.

Mitt kontrollbehov och självkänsla hör ihop verkligen, det
är ju så man kan se att det lyser genom.

Ändå kan jag säga så här att allt är inte bara taget ur
luften, men det Speer på när jag är i min osäkra essä.

Jag har aldrig velat lägga ned kontrollen helt men måste fokusera
mer på det jag gör.

Så länge jag själv har rent mjöl i påsen har inte allt gått
förlorat i alla fall, det att ha kontroll över andra börjar jag inse att det
inte funkar och det skrämmer.

Klart det gör för att då kan de inte göra som dom vill, men
åter till det väsentliga att jag måste sluta jaga därför det har jag gjort som
en morsa många fall, och andra vänner till mig tycker jag är helt puckad som
gör så!

Det kan jag mycket väl förstå vi alla är ju vuxna och har
eget ansvar för vad vi gör, samtidigt är det inte lätt att kasta av säg något
man alltid vart det vill säga kontroll freak.

Jag tänker inte helt frånsäga mig kontroll över mitt liv,
men jag har börjat inse att det inte är värt att jaga och kolla andra, för det
första känns det fånigt andra de har eget omdöme förhoppningsvis! Och tredje
min energi går åt något jag ändå inte har makt över!

Försöker tänka så och bitvis det funkar bättre Enn innan kan
jag säga, visst det tar tid att ändra något man alltid vart som egentligen är
helt sjukt!

Men på grund av att många i min omgivning vart lik mig det vill säga kontroll freaks samtidigt som de kunde vara välidgt trogna så vart det avstickare ibland ändå.

Och många fall har det enda svaret att få genom jaga kanske
låter banalt men ja så har det vart!

Därför att säga mig saker är svårare då folk har svårt för
min tendens till att flippa ur, men det är väll nästan bättre att jag flippar
över något som ändå sagts än att jag får reda på saker genom andra så jag sätt
det!

Jag tänker inte stå som ett fån inför andra och inte fatta
något alls vad som sker runt omkring, den dagen den sorgen tänker andra.

Men så funkar inte jag lite självaktning har jag samt
respekt för mig själv, det är inte så att jag tänker hoppa på ett tåg som ändå
står kvar för gott vid ett rölyse om ni förstår vad jag menar!